På heder och samvete

Det skedde på ett rätt oskyldigt sätt. Jag var inte förberedd på det själv faktiskt, ett samtal utbytre av gemensamheter och så hade jag tagit steget in i svartabörshajarnas värld. På dansk mark .
Det var alltså "årets kamp" i dansk fotboll. på ena sidan FC Köpenhamn - innerstadslaget med de finansiella musklerna och de lite kaxiga smeknamnet "byens hold". På den andra: Bröndby IF - förortens framgångsmaskin - 1990-talets succélag som med börsnotering i ryggen länge var ett av Nordens mest framgångsrika lag.
Nu är det jämnare och även om Bröndby är regerande mästare så är det fördel FCK inför slutspurten.
Det var alltså i det läget som vi erbjöds 3500 danska kronor för fyra biljetter som vi betalat cirka 800 kronor för.

Så blev det alltså smarrig medelhavsinspirerad bunsch på Vesterbro, pubfotboll, och promenad i Christianshavn och en titt på det nya Operahuset.
Med facit i hand kan jag konstatera att själva matchen inte var något omistligt. Däremot kan jag känna att stämningen bland 41 000 åskådare vore något att ha upplevt.
Av ungefär 120 huliganer, casuals, fyllskaller, bråkstakar och firmamedlemmar som greps i samband med derbyt i Köpenhamn häktades en: En 19-årig helsingborgare iförd tandskydd. Pinsamt...

Dags att deklarera. Tyvärr kommer det inte att bli några avdrag i år. Ska nog inte ens försöka, även om det bär emot att inte ha chansen att få i genom något.

Det är måndag i sex minuter till, så därför två fräscha listor.

Av veckan som kommer önskar jag mej:

1. Flyt i intervjuande och skrivande. Behöver en bra start från och med i morgon
2. En HIF-seger på Malmö stadion.
3. Att SMHI och DMI kan hålla att de lovar 20 grader torsdag.
4. Att sommaren kan börja planeras.
5. Färsk parris med citronsmör som avnjuts utomhus.